Föreningens historia

Vår förening är över 100 år gammal. Den bildades 1904 då kungen hette Oskar II och Sverige fortfarande var i union med Norge. Telefon fanns, men hade ännu inte kommit till Eket. Glödlampan med metalltråd var just uppfunnen men T-forden hade ännu inte lanserats. Däremot kunde man sedan ett tiotal år tillbaka åka tåg till Eket.

Vårt missionshus är jämnårigt med föreningen. Stugmöten i byarna, syföreningar och söndagsskolor hade däremot förekommit ända sedan konventikelplakatet upphävdes 1858. Så småningom blev stugorna för trånga och man kände behov av en fast samlingslokal. En förfrågan till kyrkoherde Burén om att använda skolan för viss verksamhet och kyrkan till större möten avslogs, bland annat med motiveringen att golven riskerade att slitas för mycket! Så bestämde man sig för att bygga ett eget hus och den 30 december 1904 invigdes Ekets missionshus.

Vid starten hade föreningen 42 medlemmar. Vissa tider har verksamheten varit livligare och mer omfattande än under andra. Arbetsformerna har också skiftat, men grunden förblir densamma. En förening som blir mer än hundra år gammal måste nödvändigtvis ha en stabil grund. För vår förening är det vittnesbördet om Frälsaren, korsets och uppståndelsens evangelium som är grunden.

Sång och musik har alltid betytt mycket i vår förening. Fortfarande kan vi sjunga med i sången som lärarinnan i Åkarps skola, Alma Johansson-Gustafsson skrev 1906;
Tack, o Jesu, för den kärlek
Varmed du har älskat mig
Ända in i själva döden
Tack att du lät offra dig!
Dyra nåd!
Sälla råd!
Jesus dog och jag blev fri!